Dressyrade med Sähkäri på åkern, längesen sist! Efter lite om och men gick det nästan som en dans :)

Sen när vi var på väg hem såg han lyktan min mamma har i grinden och den var jääääättte läskig, han svängde om på ett ögonblick och stegrade sig, haha. Som tur är känner jag honom så bra nu efter ca 8 tillsammans så ofta när han gör så är det bara att hoppa av och visa honom att det han blir rädd för inte är farligt :)

 

<3

 

Förvandlade hela mig och Viltsu till ett lysande reflex och skrittade ut i mörkret på landsvägen.. Det var skönt. Han var dock lite stressad på vägen hem och såg monster i buskarna här och var... men det gör inget, han är ju så söt min gubbe! :)
 
//Madelene.

Red i väg på en härlig terrängtur med Toivo på eftermiddagen, pigg var han :) Inte så bra underlag på vägarna nu så vi får hoppas på mera snö :)

   

 

Jag läser en hel del olika hästbloggar varje dag, här kommer mina top 5 som är trevliga och inspirerar mig på något vis. Kika gärna in!

Darios.se
Maestro.blogg.se
Blackandwhite.bloggplatsen.se
Johannagrant.se
Minfux.blogg.se

//Madelene.

Här kommer lite bilder fårn Då och Nu.

  1.5.2011

  22.5.2010

 

Betesutsläpp 1.6.2010

Toivo1.10.2009

 

Toivo 2.5.2010

 

Toivo 2.6.2011

 

Rico 2.9.2011

Sähkäri 2.10.2009

 

Rico 3.7.2011

 

Toivo 4.2.2012

 

Toivo o Rico 4.7.2009

 

Rico 4.9.2011

 

Sähkäri 5.1.2010

 

Sähkäri 5.1.2011

 

Rico 5.2.2011

 

Sähkäri 5.5.2009

 

Toivo 6.3.2011

 

Sähkäri 6.6.2009

 

Toivo 7.2.2010

 

Toivo o Rico 7.3.2009

 

Rico 7.6.2011

 

Rico o Toivo 7.8.2011

 

Rico 8.3.2010

 

Toivo 8.5.2010

 

Sähkäri 8.10.2011

 

Rico 9.3.2010

 

Rico o Toivo 9.8.2011

 

Sähkäri 11.4.2010

 

Rico o Toivo 12.6.2009

 

Rico 12.12.2009

 

Toivo 12.12.2009

 

Rico 13.3.2011

 

Rico 13.4.2010

 

Sähkäri 13.7.2009

 

Toivo 14.4.2010

 

Toivo o Sähkäri 15.6.2011

 

Toivo 15.7.2011

 

Sähkäri 16.4.2010

 

Sandy, Madde o Toivo 16.7.2010

 

Toivo 17.7.2011

 

Rico 17.8.2011

 

Toivo 18.4.2009

 

Toivo 19.5.2011

 

Sähkäri 19.9.2010

 

Sähkäri 20.4.2010

 

Toivo 21.3.2010

 

Sähkäri o Rico 22.5.2011

 

Sähkäri 22.7.2009

 

Sähkäri 23.1.2011

 

Toivo 23.3.2009

 

Toivo 24.6.2011

 

Sähkäri 29.3.2009

 

Sähkäri 29.9.2007

 

Rico o Toivo 29.12.2009

 

Sähkäri

 

Rico 2009

 

Rico och mamba

 

Mamba o Sähkäri

 

Sähkäri

 

Mamba

 

Mamba

 

Mamba

:)

 

Hästarnas motion blev longering på åkern. Tänkte vi skulle rida men "kaffepausen" i stallet med Madde blev för lång så det hann nästan bli mörkt :) Nå hästarna fick iaf springa av sig lite :)

 

Rico och sähkäri på bete 2012.

 

Varför måste alla hästmänniskor världen över, klandra andra och nedvärdera varandra hela tiden. Kan man inte bara glädjas åt varandras framgångar och stötta varandra när det är svårt. Jag säger dock inte att alla är sådanna typer utan det finns undantag, t.ex de fina ''hästvänner'' jag umgås med.

Om det är så att någon säger att din häst är ful, att den inte kan något och alltid lyckas på något sätt finna saker att skratta åt det ni gör tillsammans..STÅ PÅ DIG, lyssna inte på dem. Jag minns själv, riktigt i början när jag hade fått hem Sandy och vi kämpade på med ridningen. Jag grät och grät varje dag, inte enbart för att jag kände mig misslyckad,utan även av ren rädsla. Folk började då plötsligt höra av sig, hästfolk såklart som kände ''att de vill hjälpa till'', detta såg jag självklart som en trygghet att ''wow nu får jag hjälp av ryttare som förstår sig, som kan hjälpa mig ur det här''. Plötsligt började rykten vandra runt hela Österbotten och jag fick höra att min häst var totalt galen, skulle egentligen behöva skjutas i huvudet. Eftersom hon var farlig. Personer jag hade berättat allt för hade missat hela poängen, de hörde förståss bara ''AGGRESSIV, GALEN, SPARKA, TOKIG'' mitt bland mina meningar. Som senare började vandra genom många munnar..

Folk trodde på riktigt att Sandy var aggressiv, att hon kastade av mig för att hon njöt av det. Hon sparkade mig för att hon hyste hat mot mig osv.. HON VAR RÄDD, inte var hon farlig för att hon själv ville det. Hon hade inget förtroende för människan helt enkelt. Jag får förklara detta hela tiden. Okända personer kunde komma fram till mig, och nästan skratta åt mig ''hur går det med den arga ponnyn?''. 

Jag märker även när jag läser andras hästbloggar, att varje dag är helt perfekt. Jag måste säga att det är mycket märkligt att andras hästar går som en klocka VARJE DAG. Jag tycker inte det är pinsamt på något sätt att dela med mig av mina och mina hästars motgångar, det är ju så man växer tillsammans. Och att personer talar skit om mig och mina hästar, bryr jag mig inte ett dugg i heller. Ska man komma någonstans i livet behöver man bli hatad för att bli älskad. Och det uppmanar jag andra hästtjejer också att göra, speciellt sådanna som är ''nya'' inom sporten, såna som lätta blir offer för häxorna som njuter av andras nedgångar. Alla är vi oerfarna i början med hästarna, vi blir bättre men ALDRIG BÄST. Ingen människa i hela världen är fullbordad med något, ingen.

Älska din häst, älska dig själv och älska det ni gör tillsammans. Hjälp andra och var med och peppa när det är jobbigt. Beröm varandra, även de små framsteg som sker.

   
//Madelene.

Jag och Madde passade på att beställa hem lite "nödvändiga" saker från rean på Hööks :)

     

     

////Jenny & Madelene